Jennie Eriksson

Hjälpa andra (?) och skuldsanering, i alla lägen? Del 1

I Fråga Juristen by jim_adminKommentera

I vårt samhälle har konsumtion blivit en stor del av vår vardag. Vi skuldsätter oss utan någon större eftertanke. Att köpa på kredit är inget vi höjer ögonbrynen åt. Många av oss vill alltid ha det senaste inom teknik, mode och designvaror av olika slag. Alltid strävan efter det senaste. Jakten på att vid varje tillfälle vara uppdaterad, gör att ekonomin sätts i skymundan och allt för många människor sätts i skuld.

Det är till kronofogden (nedan kallat KFM) man vänder sig när man vill ansöka om en skuldsanering. Den ursprungliga lagen om skuldsanering trädde ikraft den 1 juli 1994. Man ville ge människor en andra chans, komma på grön kvist som vissa har döpt det till. Människor som fastnat i en ohållbar ekonomisk situation, ska få chansen att börja om igen. Beviljas en skuldsanering innebär detta att man slipper betala sina skulder helt eller delvis.

Från den 1 november 2016 ändrades lagen om skuldsanering till att bli lite mer flexibel. I korthet innebär den nya lagändringen att man lättare kan ansöka om skuldsanering, man behöver inte längre lämna detaljerade uppgifter om sina skulder. KFM förmedlar även betalningarna till de borgenärer som man är skyldig pengar. Har man goda skäl kan man även få betala under en kortare period än de fem år, som utgör huvudregel. Borgenärerna får även en utökad skyldighet att anmäla uppgifter om sina fordringar.

Statistik visar att många skuldsatta verkar förvänta sig stora underverk med den nya lagändringen. Viktigt att inte glömma är borgenärernas syn på en skuldsanering. Dels att borgenärerna har fått ett större ansvar när det gäller skulderna, men dels också den moraliska aspekten av denna. Om gemene man uppfattar lagändringen som att det är mycket lättare att beviljas skuldsanering kan eventuellt betalningsmoralen försämras i samhället, vilket skulle kunna leda till förödande konsekvenser både för vår kreditmarknad och vårt samhälle i stort.

I mitt arbete som jurist möter jag ofta människor som tagit ett kreditlån ihop med en vän eller familjemedlem, fast lånet i själva verket endast är avsett för en person, som ofta inte är kreditvärdig som ensam sökande. Medsökanden har ställt upp för sin vän som befann sig i ekonomiskt underläge. Inte allt för sällan finns det anledning till varför personen i fråga inte, ensam, kunde få en kredit och resultatet blir att medsökanden får stå hela återbetalningen av lånet, ofta utan relationen till vännen eller släktingen kvar.

Det finns all anledning till att tänka efter, före som det heter och verkligen se till att du själv är skyddad vid en sådan disposition. Där kan alltid en jurist hjälpa dig och den eventuella medsökanden med avtal och råd. I nästa inlägg ska jag beskriva ett ärende där jag bistår en klient som hamnat precis i en sådan situation jag beskrivit ovan.

Jennie Eriksson

Jurist och delägare av GotaJuristerna KB.

Lämna en Kommentar